torsdag 7 juni 2012

Svärmor

Är svärmorsproblematiken en myt - eller finns den? Efter att googlat runt, och landat på åtskilliga länkar till relations- och familjeforum med mera, så har jag fått bekräftat att svärmor kan vara en real pain in the ass. Men inte bara hon, utan även svärfadern, i synerhet om han känner sig intellektuellt tilltuffsad och tillika kanske är allmänt missbelåten med sin tillvaro.

Men om jag nu koncentrerar mig på henne, svärmodern, och försöker reda ut vad det är som gör henne till en sådan bitch hon inte sällan framstår som. Blir alla kvinnor som får en svärdotter, så? Jag skriver om hans mamma, inte om hennes. För kvinnor som får svärsöner, beter sig annorlunda än de kvinnor som skall acceptera en yngre kvinna i flocken.

När exakt blir den snälla modern en satkärring? Och varför? Jag tror att en del kvinnor är "predestinerade" att bli ragator, beroende på sin självbild och livssituation. Samt var hon socialt befinner sig i fråga om det egna äktenskapet. Är övertygad att det handlar om projecering. Det vill säga, svärmor överför sina egna kvinnliga tillkortakommanden (hämningar och eventuella misslyckanden), på svärdottern. Oftast har svärföräldrarna varit gifta i minst trettio år innan deras barn skaffar sig en partner. Och det trettioåriga äktenskapet är kanske inte vad det varit - om det ens varit... beträffande ömhetsbevis och närhet.  Det medför att den unga kvinnan påminner svärmodern om vari hon själv kanske brister. En kvinna som - även om hon är medelålders - fortsätter att bejaka sin kvinnlighet och som fortsätter att se tjusningen i att njuta av närhet till en man. Hon behöver inte ta sin "ponke" (sonen) åt sidan, för att påtala alla fel hos hans flickvän eller fru. Hennes liv står över intrigskapande och skuldbeläggande av "ponken". 

Det hela är helt enkelt sexuellt. Och det allra värsta scenariot är en "man" som inte ser detta, och som inte reagerar i tid. Men, i regel är den typen av "man" så oerhört konflikträdd överhuvudtaget. Till den kvinna som tidigt ser dessa karaktärsdrag, har jag bara ett råd - Spring!!! För det är för komplext att stanna kvar och tro att det blir bättre med tiden. Det är självbedrägeri att tro att kärleken övervinner allt. Det är möjligt att den gör - när det gäller allt annat. Men - betänk att den hunsade sonen inte vet av något annat sätt att bete sig. Han har hela sitt liv varit sina föräldrars toffel, så hur kan man då förvänta sig att han plötsligt en dag slår upp sina blå och säger "My name is Bond, James Bond..." So, forget it, sister.   

Värsta sorten av svärmor, är den som tittar vädjande på en och inger totalt förtroende, som ställer personliga frågor med spelat intresse, för att i nästa ögonblick, hugga en likt en kobra, genom sonen. Den sorten som gjort sin son till ett viljelöst redskap för sina egna syften, att dumpa sitt mentala avfall över någon utomstående - svärdottern. Så;
   
För att undgå den här...


...krävs en kvinna
med positiv självbild.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar