måndag 22 juni 2015

På Spåret? Eller vart är vi på väg?

Midsommarhelgen är slut. Svensson har åter rättfärdigat behovet av att supa bort hjärnceller och sänka landets IQ, och därmed föra traditionen vidare till kommande släkten. Prinsen har fått sin tatuerade Paradise Hotel prinsessa... och kungahusets riktning är än en gång satt.
 
I förrgår var det precis fyra år sedan Älskade Mamma gick bort... Det blir inte lättare med åren. Att bära saknaden och tomheten. Tvärtom, står det än mer klart och tydligt, hur mina Föräldrars kärlek, värme och innerliga omtanke, omslutit mig och mina barn / barnbarn. När denna vägg av värme och samhörighet, rämnat... drar det kallt. Inte minst där jag bor. Kan inte kalla det "hemma". För ett Hem utgörs av individer med hjärta och hjärna. Ett Hem, är även rent konkret, den plats där man kan använda, betrakta och vårda sina tillhörigheter - att omge sig med ting som bär ens minnen vid förmedlandet av affektion och därmed skapande känslomässig trygghet.
 
Värdegrunders rämnande har överallt sin orsak i dumhet och okunskap. Har ni för övrigt tänkt på de tidevarv, då Sverige i världen, låg i framkant beträffande välfärd, industi, tillverkning, forskning, sjukvård och skola? Då fanns i var mans hand, inga mobila telefoner, datorer och pekplattor. Det gick uppenbart alldeles utmärkt med skrivmaskin, karbonpapper, frimärke och bakelittelefon. Då fanns riktiga postkontor och man kunde hantera kontanter på banken. Liksom man inom rimlig tid, kunde ge vård på sjukhusens akutintag.
 
Nu ropar alla offentliga instanser, på större ekonomiska resurser, för att hantera självförvållade konsekvenser av just dumhet, felprioriterande och avskaffande av kristen värdegrund. I klassrummen hänger hörselkåpor på elevernas bänkar. Vad f-n gör läraren? Och är det så att de självförverkligande föräldrarna, tillverkar barn, rycker på axlarna och deponerar avkomman i kommunens omsorg? För att sedan skylla på samhället... Hörselkåpor för att få studiero??? Vad är nästa grej - lianer i taket...???
 
Vad jag vill säga, är att detta land vars namn en gång flög ärat över jorden, borde leva upp till det, genom att de facto ta lärdom av u-länder. Så långt ner har Sverige sålunda placerat sig, trots sociala medier, inredningsprogram, mästerkockar och mello... Man har fredagsmyst, foppatofflat och fett-najsat med chips, tacos och aspatam-dryck, så mycket att de flesta inte längre kan stava till ansvar, struktur och disciplin. Ur hand - i mun, så att säga. På stampat jordgolv eller ute i det fria och med griffeltavlor i hand, bedrivs undervisning i ekonomiskt mindre bemedlade länder - för intresserade och motiverade elever som anser sig vara priviligierade, som får studera.

Det behövs inte större resurser till skolan. Vad som behövs är en attitydförändring till lärande och kunskap! Så låt då mindre motiverade lever, tidigt få praktiska uppgifter på en riktig arbetsplats, och skolans resurser frigörs då till de motiverade eleverna! Alla elever har inte alls samma studieförutsättningar. Och kommer heller aldrig att få det, oavsett hur många daltande lärare man placerar i klassrummen.


 
Vilken riktning?