Balans

Jag har en viss faibless för att kommentera teveprogram, märker jag... Inte för att det är teve, utan därför att de program som visas, är en ganska bra spegelbild av vår tid - inom flera områden. Ta till exempel det här med könsroller och relationer - ett ämne vi älskar att ha synpunkter på. Och jag är inte annorlunda (fniss, fniss...) Så nu i Fredags tänkte jag, att jag skulle ge Högklackat en andra chans. Men, det kändes som jag hela tiden väntade på själva "grejen" - höjdpunkten - men inget hände. Vilket tråkigt program och minst femtio år efter sin tid... gäzzzp...

Kvinnor får raljera med män och deras könsorgan, men om män gör sak samma med kvinnor, då kallas det kränkning. Vad jag är trött på kvinnor som tror de uppnår jämlikhet, genom att försöka anamma manligt beteende... Manligt och kvinnligt kan inte jämföras, eftersom manligt och kvinnligt enligt mitt sätt att se det, är kompletterande motsatser! Men, nog om det för denna gång. Så för att fortsätta på detta med reflektioner kring olika teveprogram, så råkade jag av en händelse i förra veckan, bli sittande vid Arge Snickaren (han som tar sig an halvfärdiga byggprojekt och samtidigt fungerar som terapeut åt den eller de par som inte "fått tummen ur" så att säga, att färdigställa sitt byggande eller renoverande. Då slog mig tanken att det nog finns en hel del relationer / förhållanden, där den ena parten är den som ständigt lovar, och den andra / andre är den part som kanske till en början protesterar, men som med tiden tappar orken och resignerar när den löftesutfästande gång på gång lovar och lovar och lovar... 

För nog hör man då och då äldre par som säger att "vi har varit gifta i över fyrtio år och aldrig bråkat eller utväxlat hårda ord..." Jag köper inte det! För i sådana fall har en av parterna vikt sig, tofflat till sig och accepterat att det är så det skall vara - för husfridens skull.

Kvinnligt - Manligt

Helhet