Dallas-sallaD del IX

Goddag Tödde, jag skulle vilja ha en worldwide-koncern.

 

Goddag på dig Mödde. Det kan vi ordna. Den blir klar på onsdag...

 

Goddag Tödde, är worldwide-koncernen färdig?

 

Goddag Mödde. Det bidde ingen worldwide-koncern. Det bidde en organisation. Den är färdig på onsdag...

 

Goddag igen Tödde, är organisationen satt och klar?

 

Goddag Mödde. Det bidde ingen organisation. Det bidde ett företag. Det är registrerat på onsdag...

 

Goddag Tödde, är företaget registrerat?

 

Goddag Mödde. Det bidde inget företag. Det bidde investerare. De kommer på onsdag...

 

Goddag Tödde, har investerarna kommit?

 

...bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla...

 

 

*****

 

Jag är just nu jätteförkyld, som så många andra. Man blir trött och hängig i hela kroppen. Inte jättekul och framförallt inte så inspirerande då att ställa sig och laga middag med alla tillbehör av nyttigheter. Och när jag känner så, då är jag verkligen kass - jag som annars är så mån om att det skall finnas både tillagade och färska grönsaker till maten, förutom kött eller oftast fisk... Så igår när Den andre skulle iväg och titta på bil, lämnade jag över inköpslista för att på så vis slå två flugor i en smäll. Den bestod av; fiskgratäng, äpplen, avocado, björnbär, en liter havremjölk och orökt kaviar. Då kom den kommentar som jag så ofta hört sedan 90-talets mitt - "Det är sluthandlat nu!" 

 

Jag orkade verkligen inte laga middag i förrgår. Vad hände? Jo, jag fick göra det i alla fall. Fick tvinga mig. Hittade lite plock i frysen ihop med kokt pasta. Men det var inte så att han fixade det. Näpp! Det ingår nämligen inte i den tankevärlden, att dagligen behöva tänka ut vad det blir till middag. Inte ens när det är helg. 

 

Och det är så symptomatiskt detta, att så fort en månlandning blir ett magplask, så skall jag få skit för det. Jag är en preventiv person med en god intuitiv förmåga... och åtskilliga är de gånger jag förr ifrågasatt och även kommit med goda råd. Tillhandahåller inte längre denna tjänst, eftersom mina råd utgjorde riktmärke för agerande e contrario.

 

För att återgå till situationen med inköpslistan... så väckte / väcker den gamla bilder till liv. Den gången jag undrade om han kunde köpa med sig ett frimärke... eller den gången jag ville bjuda mina två barn på glass... "Nej, det går inte för nu har jag sociala avgifter att betala på trettiotusen..." Eller de gånger jag stoppat en deo-roll-on i matkorgen på ICA... "Nänä, den får vänta till nästa gång..." och jag fick snällt ställa den åter på butikshyllan.

Åtskilliga gånger i veckan får jag frågan; "Va' f-n har du bidragit med ekonomiskt?" Ja, 2004 satsade jag bland annat 200 000 SEK (besparingar och trygghet), uppdelade på två tillfällen, för att betala upplupna räntor avseende huset - eftersom han skulle "lösa det hela", så fort han fått sin del av "ett nära förestående EU-stöd". En annan gång möjliggjorde jag kontantinsats på en MB 600 SEC... som jag skulle återfå månaden efter...

Det som stod på inköpslistan inhandlades dagen efter. För det är så det är, vid alla varianter av denna slags situation - att fixas det någon eller några dagar senare, så betraktar han sig som god och vänlig, medan jag är problemet. Då har det selektiva minnet, plötsligt "raderat" de frikostigt utdelade kränkningarna. För det andra människor inte ser eller på något vis uppfattar, det finns ju inte. På så vis blir min värld / vardag, osynlig.

 

 

Bil med stjärna, kräver ekonomisk hjärna...