lördag 11 maj 2013

En god (b)idé?

Det känns som om jag inte skrivit inlägg, på en hel evighet. När det finns så mycket i min vardag och i omvärlden, att reflektera över och att kommentera...
 
Om jag spontant skall räkna upp olika händelser, som under de gågna veckorna, berört mig. Så är det främst det bortglömda barnet... Pappan som glömde sitt lilla barn i bilen... Herregud, vad jag grät och gråter när jag tänker på det... Ofattbart. Och jag förstår inte alls hur en sådan sak kunnat hända. Förstår verkligen inte alls. Det gör mig så ont.
 
Nästa händelse är de i Cleveland kidnappade kvinnorna. Vad är det för liten och förkrympt människa som kunnat bli så sinnesstörd och ond? En åklagare kommer att yrka dödsstraff med tanke på de fem missfallen han framkallat hos en av sina offer. Själv är jag mycket stark motståndare till dödsstraff. Detta monster skall låsas in och hållas isolerad minst 36 år, motsvarande varje kvinnas 10 år samt den 6-åriga flickans liv i hans fångenskap, för alla vars frihet han berövat. Det är en ohygglig tanke och känsla, att ana att det just nu, med största sannolikhet, finns flera liknande hemska fall, som vi i denna stund inte har kännedom om. Kvinnor, barn som utnyttjas och lider i sina helveten. Önskar vi hade röntgenblick och likt Stålmannen, kunde komma dem till omedelbar undsättning. NU!!! 
 
För är det något som upprör mig enormt, så är det människor som tar på sig härskarroll i betydelsen att ge sig själv tillstånd att äga och styra andra människors liv. Det må vara allt från presidenter i diktaturer, fundamentalistiska mullor, påvar, kejsare, krigsherrar, korrumperade ministrar, näringslivs-narcissister till psykopater och besserwissers i den sociala närmiljön. Av någon anledning är världens ondska manlig. Kan någon förklara varför? Om man nu bortser från stenåldersargumentet - krigaren och jägaren... För männens intellekt måste väl också hängt med evolutionen...?

På tal om stenålder och grottor, så har man kommit fram till att den så kallade öppna planlösningen minskar i popularitet, därför att "man vill kunna stänga köksdörren". Det var teveprogram som Seinfeld, Cosby och liknande (och svenska Svensson, Svensson...), som skapade sug efter att ha ytterdörren i vardagsrummet... Ja, det fungerar väl i en tevestudio. Men i realiteten? Nej! Och åter nej! Det finns en anledning till att man antingen som lägenhetsboende, har en fotskrapa utanför och en gummimatta innanför entréen, sedan några trappsteg och ytterligare en dörrmatta utanför och innanför en lägenhetsytterdörr. Bor man i en normalbyggd villa, har man först fotskrapa, sedan några trappsteg upp till ytterdörren, fotskrapa / borstar / entrématta igen och inomhus en dörrmatta med bredare underliggande golvtäckande entrématta... och kanske rentav en farstu som är en slags sluss mellan ute och inne. I denna sluss ställer man ytterskor och byter till inneskor. Hela vitsen med detta upplägg, är att hålla skiten utanför resten av bostaden! I farstun finns kanske även klädkrokar för att hänga sina regnvåta och kalla kläder. Skillnad på inne och ute helt enkelt. Den kalla utomhusluften stannar i farstun. Och värmen inne, stannar där den skall. Energibesparande och renligt.

Att kunna stänga en dörr till en köksavdelning, känns som en självklarhet. Från köket får det gärna finnas en altandörr, att lätt öppna vid matlagning. Inte enbart för att kunna vädra, utan även för att direkt kunna ställa ut grytor för kylning, eller att använda en del av ett uterum som skafferi. Varför bygger man inte längre in skafferi, i moderna bostäder? Ett utrymme som håller 10 till 14 grader, fungerar även bra som vinförråd och förvaring av konserver och rotfrukter. Jag delar inte argumentet att det är synd om den som står ensam och lagar mat, avskärmad från de övriga sociala ytorna i bostaden! Jag kan tvärtom uppleva det avkopplande att vara ensam i köket. Bara stå där och skala, hacka och fräsa, i takt med musik eller intressant radio. Det gör det lätt att komma i kontakt med mitt inner flow. Bra meditation. Och man skall kunna vara köksaktiv utan att köksljuden bryter genom ett teveprogram eller en bok som läses i vardagsrummet. 

När jag nu sågat det till vardagsrummet öppna köket, skall jag göra detsamma med det moderna badrummet, i aldrig så tjusiga tjugo nyanser av grå mosaik och skiffer... Varför i hela fridens namn, har man två högt placerade, skålade handfat vid sidan om varandra? Inget litet barn når upp till ett sådant - om nu tanken är att ett litet barn och förälder samtidigt skall tvaga sig, så att barnet lär av den vuxne. Nej, säkert är tanken att den stressade herrn och frun i huset, tvättar sig på samma gång. Om man då än en gång anser att detta "nya öppna", skall stå för något socialt, som plötsligt skall utgöra ny norm, så har man selekterat bort det sociala utedasset med flera hål på rad. Varför installerar man inte dubbelsitsiga toalettstolar? Eller plockar bort toalettdörren för att den behovsutövande, inte skall behöva känna sig ensam (som med köket).

Nästa notering är att bidén plockats bort!? Varför? Många av våra kulturberikande invånare, kommer från länder med hög renlighet på detta område. Och det var inte längesedan man i Sverige, slog sig för bröstet och förklarade att vi lämnat Lort-Sverige bakom oss. Och så plockar man bort bidén!? Skall man behöva klä av sig helt och ställa sig i vanliga duschen... vid detta specifika tillfälle? Och tänk vad många äktenskap en bidé kunnat rädda? Va? Jo, tänk efter. Det är säkert bra att stå varandra nära i en parrelation. Men, man skall inte stå varandra för nära. Oftast är det hon som sorterar tvätten... så hur kul på en skala...? Ja, ni fattar själv. Inte så att man tänker på sex precis. Och så undrar män varför medelålders kvinnor inte längre är så "keliga..." Alltså, bidén tillbaka, tack! (Parentes; Av samma anledning tror jag inte det är så himla lyckat att en man ser sin hustru föda barn. Det har ju visat sig i undersökningar att även om det kanske "bondar" pappan med barnet, så kan mannen få svårt att se sin hustru som det attraktiva sexobjekt hon en gång var för honom).

Evolutionen har tagit oss framåt på vissa områden, bakåt på andra. Samtidigt som vi värnar individen och det individualistiska, så förväntas alla vara exhibitionister. Vilket man i viss mån är som bloggare. I viss mån, sade jag! Människan tycks även ha behov av att testa hur mycket det går att tämja eller förändra den djurart vi de facto är. De andra djurarterna har behov av att värna sitt revir, äta och och att uträtta sina behov, i avskildhet. De öppna inomhuslandskapen kom även som en följd av de öppna kontorslandskapen (för ökad inblick). Och de passar kanske en del. Men inte en klassisist som den jag är.

För att avrunda de här raderna, så vill jag uppmärksamma den 83-åriga nunnan som klottrade i en kärnvapenindustri. Det behövs oändligt många fler, som hon!!!



 
Traditionell planlösning




 
 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar