Soffmys

Här får ni bild

 

av

 

min vovve

 

Esko

 

 

 

 

 

 

 

 



It's Raining Men?

Nej, så är det inte. Men, män, finns de? Riktiga män alltså?

Jag tilltalas av manliga män. Så är det. Jag är helt enkelt hetero och "pride" över det. Jäpp. Jag tror på skillnad mellan könen. Inte löneskillnad, för det kallas ojämlikhet. Jag är inte feminist, för bara ordet är diskriminerande och särskiljande. Och så länge flera "kvinnor" och "män", kallade "hen" (höna?), kört fast i feminstträsket, stadfästes den påtalade diskrimineringen."Kvinnor kan" - jojo, de kan de, sådetså - fast att de är kvinnor. Det är ju så budskapet låter. Så tala då hellre om mänskligt och mänskliga rättigheter. 

När en man väljer partner, brukar man säga att han väljer horan eller madonnan - den sensulla kvinnan eller mamman. Men vilka är den kvinnliga valen? Combon torsken-morsgrisen, eller gentlemannen? Torskbeståndet minskar i haven, och stimmen på landbacken ökar. Gentlemannen har tagit av sig sin mentala kostym och bytt till byxor med resår, för att kunna töja på sina argument om att undslippa delaktighet i bevarandet av den goda relationen. Vill ha, men inte ge.   

För oavsett han väljer horan eller madonnan, handlar det om att hon bjuder medan han rapar och tar emot, så länge han är road eller nöjd med utbudet. I annat fall höjer han blicken för att kolla grannens gräsmatta - Är den vackrare att se på? Mer lättskött? Skönare att trampa på, efter bevattning?

I bästa väskedängarstil, inleder han bekantskap;

- "Ja, du vet jag jobbar som f-n, flera resdagar. Jag har ju egen låda, som man säger. Jobbar alltid. Nja, annars puttar jag. Spelar du? Jasså inte. Man får så mycket motion och vid nittonde träffar man så härliga människor. Hähähä... Ja, jag e ju ordförande i klubben. Annars pillar jag med båten. Byggde om min sons jolle, trimmad med dubbla förstatupphängningsförkopplare. Sticker som f-n! Hähähä... Gillar du vatten? Jasså, kan du inte simma.

Nä, sen är jag med i Råttari och fixar vinresorna till Pappenheim. Brukar ta hem några lådor Chateau Papier de Box. Ja, jag känner ju han som har gården, så min förra fru Greta och jag reste ju dit om somrarna. Och det var hennes mosters mans sysslings svåger som startade sällskapet Pösmagarna, som fixar gottegrisresor i Europa. Du känner kanske till dem? Jasså inte. Du vet de har varit i teve och det var ju han, vad heter han, den långe ljuse, som hade programmen? Skit samma. Hähähä...

Ja, nu till helgen skall jag fixa kompressorn till min näshårstrimmer. Så jädrans dyrt, du kan inte ana! Tusen spänn! Men nu har jag ju kontakter så jag får delarna till inköpspris, av polacken. Vad jag jobbar med? Asså jag e konsult, säljer hamsterhjul. Min kompis Bengan och jag har konstruerat ett elektriskt sådant - hamstern står stilla på en platta. Han har säkerhetsbälte, medan hjulet snurrar - Bettan de Luxe, kallas den. Miljövänlig för vi använder gön el. Djurens Vänner vill att vi ergonomi-certiferar. Då klassar vi ut konkurrenterna. Jag lovar! Hähähä... Har du hamster? I så fall kan du få köpa ett billigt demo-ex. Jasså, du har hund.

Ja, sen tränar jag. Har ett hemmagym i pannrummet, spelar fickpingis. Åsså satsar ju på att cykla Stadsparken runt om två år. Aktier håller jag också på med. Har fem stycken i Kålrötter AB. Daytradar du åsså? Jasså inte. Gillar du musik? Jag spelar mungiga i bandet Munviga. Om jag läser böcker? Ja, i förrgår läste jag ut en - bruksanvisningen till tevens fjärkontroll. Man kan ju säga det var en språkkurs - för nu kan jag säga "tryck på start" - på sju språk! Hähähä...

Nädu lilla gumman, gillar du sex förresten? Vilken är din favoritställning? Å du vet bröst, det tycker jag om... Stooora. Klämma tutte, du vet. Hähähä... Har du mjuk hud? Gillar du att gå i kjol och högklackat? Jasså inte. Oj, vad tiden sticker iväg! Du är jättetrevlig och jag tycker vi skall ses igen, så får vi snacka mera! Du vet, jag är jätteseriös och tycker man skall vara två - du hjälper och stöttar mig när jag behöver. Det e väl fint? Så jag skriver in ditt nummer i telefonen, men jag är svår att få tag på, så du får lämna meddelande. Jag ringer dig när jag har tid.

Jodå, sådana finns. I grundutförande med olika varianter. Men vart tog gentlemannen vägen? Han med hög intellektuell och emotionell IQ? Han som kan konversera och som kan lyssna. Han som är mycket bildad och subtil. Han som är klok och eftertänksam. Som är ridderlig och romantisk. Som är trygg och harmonisk. Som bjuder en famn när livet är svårt. Som tar avstånd från feghet och lögn. Som inte ligger med någon uteliggare utan med sin hemmaliggare.

"När jag ser på teve, på filmer och nyheter, så har jag tänkt att det enda karlar tycks tycka är riktigt roligt, det är att skjuta och knulla. I nyheterna skjuter dom och i andra program knullar dom. Till och med i deckarfilmer numer. Deckarna förr, inte gick dom och lade sig med klienterna, men nu gör nästan alla det." (Bara lite roligt... av Gerda Antti).

"Jag läste en gång någonstans om en kvinna som inte längre ville leva ihop med sin man och som sa det till honom, och de resonerade om det ordentligt och sen flyttade hon innan hon hade träffat på en flotte, allt för att inte förödmjuka honom, inte göra honom till något hon bytte bort för en bättre. Det var hederligt gjort tycker jag. Jag var inte hederlig. Inte så att jag gick och sökte en flotte i vassen, den kom bara glidande, en gondoljär kom sakta glidande och bjöd på skjuts. Jag tror ju han bjuder fler än mig på skjuts och att han inte tycker det är något fel i det. Vill de åka tackar de ja och vill de inte så säger de nej. Han ser det kanske som en social verksamhet och jag borde ge honom Carnegiemedalj och tacka för hjälpen, men varför gör jag inte det?

Det finns flera anledningar. Det första är att jag är för flat. Flat och mesig och feg. När jag inte törs säga till mig själv att jag är allt det så kallar jag det för artighet och hänsyn, att jag inte vill såra honom, såra hans manlighet. Men hans manlighet sitter på det vanliga stället och reser sig snart igen. Det finns så många tokiga fruntimmer som blir smickrade när dom blir erbjudna skjuts. Överallt, i alla åldrar, kvinnor som får koller när karlar är i närheten. Inte att undra på att karlar säger klimakteriekäring och allt vad dom säger, när dom träffar på en som inte faller, dom är ju inte vana vid annat än ja tack." (Bara lite roligt... av Gerda Antti).

Hög IQ är sexigt. 

Män som inte alltid pratar om sex,

 är sexigt!

 Mycket blir sex...

 

 

 

 Men bästa förutsättning för sex

sitter här...

 

 





Livet skriver kapitel

Så är titeln på den av mig senast lästa boken. Skriven av Gerda Antti, 2001 (265 sid). En fantastisk och läsvärd bok (roman). Ingen dialog, bara Veras tankar.

Vera är sjuksköterska och bor på landet där så gott som allt är nedlagt, utom kyrkan och kyrkogården. Hon är sjuksköterska på lasarettet i stan några mil bort, men bor kvar på gården, där hennes man Sigge fram till sin död några år tidigare skötte jordbruket. I det närliggande samhället har sonen Ville sin verkstad och lagar traktorer och jordbruksmaskiner.

När Sigge gick bort kändes det som om hon mist sin halva. Ungefär samtidigt bröt Ylva, svärdottern upp från sitt äktenskap med Ville, och tog med sig deras son och flyttade till en annan man. Vera, vars tankar inte låter sig formas av dagens trender, har mycket att fundera över; "Vad bryr jag mig om hur de har det i Afghanistan eller Sierra Leone eller ens vad de har för ena helveten i Västervik, när min själ värker." 

Vera berättar om då Ville var liten; "Vi fick ett papper från kommunen om att nu var det dags, nu fanns det plats för Ville på dagis och förskola, men aldrig att jag släppte dit Ville. Jag skickade tillbaka det och skrev att han hade plats hemma. Det dröjde inte länge förrän vi fick ett papper till men det svarade jag aldrig på. 

För jag ville inte ha det som jag såg och ser i Lunda och på gatorna i stan; nämligen hur allt börjar i en ringlande färgrik orm av småbarn som hand i hand går med sina fröknar. Går hit, går dit, gör det, gör det. Samma storlek, samma årgång, samma monokultur. Modellen, att sedan ungar slutat dia ska de leva i grupper med jämnåriga, som kalvar som föds opp. Bara samma åldersgrupper som gäller, från det man är riktigt liten till tonåringar i sina ungdomsgårdar. Hopfösta efter födelsedatum. Gruppen som gäller, från första början. Gruppen ledd av gruppledare utbildad för åldersgruppen. Förvisade till sig själva, det är vad jag ser i bilderna av tidsfördrivande ungdomar.

Gruppfostran. Inte underligt att unga människor talar om att de måste "hitta sig själva". Självet finns inte i gruppen, den som de ska anpassas till innan de lärt sig gå. Heliga platser har vi inte, men gruppen är helig. Hitta sig själv? När man har det i sig hela tiden, men får öronen vända åt fel håll?"

Om attityder; "I den här teven får jag just aldrig se människor som lever och har det som jag, människor med eller utan hack i livet, jag menar de nästan osynliga. I teve finns bara de mycket unga och de mycket synliga och tydliga. Storpolitiker och popartister och rappare och storskrattare. Vanligt folk som fiskar lite smått för skojs skull, som sitter på trappan och borstar hunden, som går ut och plockar hallon och blåbär och läser tidningen och lånar på bibblan och tycker om Hasse och Tage och Bröderna Marx och är snälla människor och hjälpsamma mot barnen, som ännu så länge inte är kriminella, och de vuxna är bara lite normalt ohederliga svartjobbare på hemmaplan. Nej, vad är det att visa upp?"

Om kärlek; "Den livgivande kärleken får en att bli som en 75-watts lampa när man förut bara varit en 25-wattare." Hos Vera finns det trots bekymren, en livsbejakelse och förundran över vad livet har att ge.

I morgon är det Nyårsafton, årets sista dag 

Det nya året kommer med tomma vita ark

Tiden - Livet - skriver åter kapitel

Jul, Jul, Strålande Jul...

Ursäkta att jag inte uppdaterat med inlägg, sedan Första Advent... Tiden springer, och många med den. För det är i denna vecka hysterin når sin kulmen. Det lackar mot Julen som snart rullat in och ställt sig vid dörren. Varje år likadant. Trots att de flesta känner till när Julen infaller, tycks det vara sport att vara ute i sista minuten, för en skapa en fridfull Jul  (?!) 

Hur svårt är det egentligen att planera och ha lite struktur? I slutet av November brukar jag se över adresserna till mina julkort. Sedan skriver jag dem och lägger undan dem till dess att de skall skickas. Ja, jag hör till dem som uppskattar fysiska kort. För det känns speciellt att gå ut till brevlådan, och finna riktig post. När det gäller julgåvor gör jag en budget som jag strikt håller mig till - så och så mycket får det kosta till var och en. Och det skall vara nyttosaker och / eller med anknytning till hobby / utveckling - något till hemmet eller böcker, pyssel eller upplevelser. Det kan man införskaffa via nätet. Så gör jag och hämtar sedan det hela på utlämningsställe. Då har jag inte behövt frottera mig med långsamtgående McDonaldsfeta svettiga kärringar och gubbar med godiskladdiga snorungar, i överlastad kundvagn. Allt till tonerna av Jingle Bells ur gallerians högtalare...   

Så i lugn och ro kan jag tillsammans med Earl Grey sätta mig att njuta av stillheten, slå in paket, vilket jag älskar och att reflektera. Julen är Glädjens högtid, och jag firar den i kontemplation och måttlighet. Frosseri är själviskhet - medan Julen handlar om givande, Kärlek och Hopp. Folk förköper sig på mat och prylar, säger sig samtidigt uppskatta empati och stoppar en samvetsslant i välgörenhetsbössan. För att rättfärdiga dignande julbord och materiellt överflöd... 

Våga vägra deltaga i denna galenskap! Välj istället Julens Budskap!

Mina tankar går till de som på olika sätt har det svårt... De går till ledsna barn, utsatta barn, utnyttjade och misshandlade barn, vanskötta barn, mobbade barn, krigsskadade barn... Tankar till ensamstående föräldrar med knappa resurser, till misshandlade kvinnor, slagna och hånade... Tankar till dem som mist en Livskamrat, mist ett barn, ett syskon, mist föräldrar, en närstående och vän... Tankar till sjuka och lidande... Till oroliga och rädda... Till äldre och ensamma... 

Käre Herre, förbarma Dig över dem som lider 

Håll dem i Din varma trygga famn

Ge dem hopp och styrka

Lys deras väg


Amen

Första Advent 2016

Första Advent

 

Kyrkoårets första dag

 

 

Tog denna bild idag

 

av den Julkrubba

 

jag haft sedan

 

jag var barn

 

 

Så här fint föll

 

eftermiddagssolen

 

på

 

Den Heliga Moder

 

Jesusbarnet

 

anländer

 

tidigt

 

Juldagsmorgon!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Illusion

När jag gör inköp i livsmedelsbutik, är jag noga med kvalitéen på varan. Jag jämför pris och innehåll. Och jag kontrollerar om produkten är kravmärkt, ekologisk, närodlad och osötad - om det till exempel handlar om mussli eller bröd. I media uppmanas vi vara medvetna konsumenter, som tar hänsyn till hälsa och miljö. Man skall vara påläst och informerad. På teve sänds konsumentmagasin och program som granskar mat och miljö. Det visas livsstilsprogram, och på radio och i tidningar görs ständiga reportage om vikten av ett sunt liv. Nyligen i ett Rapport-inslag rekommenderade Livsmedelsverket att man dagligen besöker deras site, som ständigt uppdaterar infomation. Man skall hålla sig à jour med alla nyttigheter.

Livsmedel är något vi stoppar i oss, så det är därför av största vikt att vi är noga med vad vi tillför kroppen. Det är alla överens om.

Men när det kommer till läkemedel som består av sammansatta kemikalier... är det inte så noga. I denna tillverkningssektor, är de ekomiska vinsterna astronomiska. Det står därmed klart att det föreligger stora prestigevärden i de olika hierarkiska leden, från tillverkare till förskrivare. Medan brukaren... är det inte så noga med.

Jag har en fantastiskt bra läkare som alltid ställer upp och som hjälper mig, mer än någon tidigare gjort. Han är superkompetent!

Bland läkare i allmänhet tycks det dock råda förtegenhet om läkemedels bieffekter. Alla läkemdel har bieffekter, säger läkare. Ja, det vet vi. Men varför får jag då inte svar på de frågor jag har, angående det läkemedel jag får för min sjukdom (migrän)? Blir bara bortviftad med "Nej, det är inte läkemdlet, det mste vara något annat..."

Jag har ingen som helst ösnkan om att sluta med det läkemdel jag uppenbart behöver. Och behöver ta livet ut. Absolut inte. Utan det handlar om att få vetskap - Är det jag upplever, bieffekter? Eller är det nya sjukdomar som jag behöver söka andra vårdgivare för? Det tar tid och energi. Samt skapar stor oro.

Nu brukar jag inte sätta upp bipacksedlar på kylskåpet. Vill bara illustrera omfattningen av den information som bilägges det läkemedel jag tar. Bipacksedeln har lika mycket information på båda sidor. Det jag har markerat med gulpenna, är de effekter jag har sedan jag började med läkemedlet. Men, enligt läkare så "förekommer de inte", för "då måste det vara något annat". Och jag har fått kommentarer som "man skall inte läsa bipacksedeln" eller "läs nu inte på nätet". I bipacksedeln står "spar denna bipacksedel, för du kan behöva den senare..."

Varför uppmanas jag var medveten konsument, när det gäller livsmedel som jag stoppar i mig? Men ombeds ignorera de kemikalier jag under resten av min levnad, stoppar i mig? Varför skall jag inte läsa på nätet? Vem skall jag då fråga...?

Och varför anser läkemedelstillverkaren att jag skall spara bipacksedeln, när det som står i den, uppenbart inte finns, enligt läkare? Varför finns den där, i förpackningen? I hela mitt liv har jag varit överkänslig för olika läkemedel. Vi finns ju också! Och det är ett helvete att vara den där som är 1 av 10 eller 1 av 10 000... Ett helvete som skapats av vårdgivaren. Vem läker mig?




 Enligt läkare

 

finns inget

 

fog för

 

denna

 

info?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Kalla fakta del I

Emma till Jan;

 

- Kan du ta ner det där extraelementet och ställa det i vardagsrummet?

 

- Varför det?

 

- Ja, varför det... (?)

 

- Jag fryser ju inte.

 

- Nä, men jag gör det, för det är råkallt i bottenvåningen när jag kommer dit tidigt på morgonen. Behöver ha det igång någon timme.

 

Senare på eftermiddagen;

 

- Ställde du ner elementet?

 

- Nä, gör det sen'...

 

- Vad är problemet?

 

- Det är dyrt att använda det! Jag är faktiskt arbetslös!

 

- Arbetslös? Det står ju CEO på de nya visitkorten.

 

- Kan du ta o hålla käften!

 

- Får ju problem med hosta när det är kallfuktigt. Du har ju dessutom ett extraelement i ditt rum.

 

- Ja, men jag använder det inte.

 

- Varför står det då på ditt rum?

 

- Ska använda det när det blir kallt.

 

- ???

 

 

Elementärt