Känns som jag äter böcker just nu. Kan tyckas att jag inte gör annat än läser. Så är det icke. Intar några sidor ihop med måltiderna, undantaget middagen. Samt avrundar dagen med läsning i min mysfåtölj... Här följer ytterligare fyra fantastiska böcker. Olika men ändå med med detta inläggs rubrik, så som varande gemensam nämnare;
De vackra rådjurens död av Ota Pavel - 1971 - (143 s)
Ota Pavel född 1930 i Prag. Bortgången för tidigt, 1973. Ota Pavel är inte så känd i Sverige. En unik författare av högsta lödighet. Hans blida ironi, absoluta avståndstagare från knalleffekter, ger en så mycket pregnantare profil åt hans kärleksteckningar av föräldrarna och åt en tid ohjälpligt förgången - och åt krigets grymheter, han som alla andra judar måste utstå. Bitterheten finns där, men nedtonad av en fin stillsam galghumor. Ota Pavel är en av efterkrigseuropas stora berättare...
"Det här är berättelserna om en judefamiljs öden i Prag från 1930-talet och en bit in på 1950-talet. En tid som omspänner en grym epok. Berättelserna fogar sig samman till ett porträtt av en (författarens) far, en "liten man" som med mod och oförbränneligt humör, i det längsta höll stånd mot motgångar och maktövergrepp - en alldeles oemotståndlig vardagens hjälte. Herr Popper har födgeni - slå ner honom och han kommer lika raskt på fötter igen."
Här spelar den fina judiska ironin och den blida humorn. Man ler - men ofta med ett styng i hjärtat. För mig är boken en aning fragmentarisk. Jag skulle vilja få "mer kött på benen", veta mer, ta del av fler detaljer och komma personerna än närmare. Språket och stilen är lite för enkel. Jag hade en del förhoppningar när jag började läsa boken. Den är fin och rar. Men...
"Det här är berättelserna om en judefamiljs öden i Prag från 1930-talet och en bit in på 1950-talet. En tid som omspänner en grym epok. Berättelserna fogar sig samman till ett porträtt av en (författarens) far, en "liten man" som med mod och oförbränneligt humör, i det längsta höll stånd mot motgångar och maktövergrepp - en alldeles oemotståndlig vardagens hjälte. Herr Popper har födgeni - slå ner honom och han kommer lika raskt på fötter igen."
Här spelar den fina judiska ironin och den blida humorn. Man ler - men ofta med ett styng i hjärtat. För mig är boken en aning fragmentarisk. Jag skulle vilja få "mer kött på benen", veta mer, ta del av fler detaljer och komma personerna än närmare. Språket och stilen är lite för enkel. Jag hade en del förhoppningar när jag började läsa boken. Den är fin och rar. Men...
Mitt betyg; 2 av 5
**********
Innan jag dog av Monica Braw - 1980 - (209 s)
Monica Brav har tidigare skrivit Kvinna i Kina och Den gömda solen, en bok om Japan och japanska kvinnor. Hon har också skrivit en novellsamling, Någonstans, som fick mycket beröm. Hon är journalist och har arbetat bland annat i Japan och Finland. Och hon har skrivit en doktorsavhandling om de överlevande efter atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki.
"Vi vill! Vi kan! Vi vågar! Solkatterna dansar och rälsen sjunger när den nyblivna lärarinnan Aina Kraft reser ut i världen. Om det ville jag skriva, om förhoppningra, om glädje, om kärlek, om arbete, om längtan och om sorg. Stora ord? Slitna ord? Men det är ju just de som fyller våra liv. Ditt och mitt! Jag ville också skriva om att göra någonting av sitt liv, att till exempel inte bli lurad på det, som Ellen på Titanic. Dessutom ville jag skriva någonting om vad Lycka möjligen kan vara. Så blev det den här boken, berättelsen om Aina Kraft. En kvinnobok. Enn människobok, hoppas jag." (Monica Braw).
En läsvärd bok. En bok att sjunka in i och ta till sig. Ett rakt språk och fina miljöbeskrivningar. Ett logiskt och bra upplägg i berättandet. Påminner mig om böcker av Gerda Antti (som står högt i kurs hos mig).
Mitt betyg; 4 av 5
**********
Katten spelar silverflöjt av Gunnar Ohrlander - 1985 - (286 s)
Gunnar Ohrlander född 1939, har varit verksam som journalist och dramatiker. Under 1960-talet blev han för den bredare publiken känd som Doktor Gormander, vars humoristiska kåserier och dagskommentarer i Stockholms-Tidningen och Aftonbladet, präglades av en så bitande ironi att han fördes inför domstol. Därefter inriktade ha sin versamhet huvudsakligen på de så kallade nya teatern, med pjäser som NJA och Typerna och Draken. Ohrlander säger att; Historisk kunskap är en källa till glädje för varje människa och en viktig byggsten när framtidne skall formas.
Så blev också denna hans romandebut, en historisk berättelse - som inte bara vittnar om en stark gestaltningsförmåga utan också om gedigna historiska kunskaper.
"Katten spelar silverflöjt är en roman om ett av den svenska historiens nest fascinerande människoöden. Den tjugoårige studenten Lars Wivallius kastar sig ut i det trettioåriga krigets Europa. Allt är kaos, krig och panik. Europa är delat mellan stormakterna. Wivallius balanserar på knivens egg. Han gör det förbjudna, det som många drömmer om men ingen vågar. På sin vandring träffar han det gåtfulla brödraskapet - Rosenkorsets Orden, som beslutat sig att reformera världen och skapa evig rättvisa och fred. Wivallius är på jakt efter den skatt som filosoferna så länge talat om.
Katten spelar silverflöjt berättar om ett av de klassiska kärleksäventyren och om en författare som bara kunde skriva i fängelseoch som blev frihetshjälte mot sin vilja."
Författaren har en absolut fingertoppskänsla för detaljer... En makalös berättarteknik som trollbinder genom hela boken. Som läsare befinner man sig i de miljöer och händelser som beskrivs. Det som skildras är stundtals väldigt naturalistiskt, hemskt och berörande (i alla fall på mig som är så kallat sensitivt begåvad).
Mitt betyg; 4 av 5
**********
Vem är Nora Prentiss? av Jaques Werup - 1984 - (132 s)
Jaques Werup född 1945 i Malmö. Behöver för de flesta ingen utförlig presentation. Han har med alla sina böcker, mycket tydligt kommit att framstå som en förgrundsgestalt (för mig ikon) såväl inom den yngre prosan som inom poesin.
"Är stor kärlek en omöjlighet? Urartar all kärlek i kraftmätning, måste den ena alltid stiga, den andra sjunka? Denna roman handlar, intensivt och uteslutande, om kärleken. Den berättar om förhoppningar och sinnlig glädje, men den blottlägger också missförstånd och motsättningar. allt i ett tempo och ett ljus som obamhärtigt lyfter fram huvudpersonernas drag.
Vem är Nora Prentiss förenar intellektuell skärpa och frenetisk vitalitet. Författaren visar än en gång bredden i sitt uppmärksammade författarskap."
Jag älskar den här boken!!! Personerna är Aron och Nora (läs deras namn baklänges!) Aron har karriär och materiell lycka. Han skiljer sig när han möter partypinglan Nora. Han blir bekräftad och upplever för första gången erotisk lycka. Han känner sig förverkligad. Ändå kommer han aldrig nära Nora. De är varandras omvända spegelbilder. Och de bryter, dras åter till varandra. Attraheras och repelleras.
Ensam gör Aron bokslut över deras förhållande. Det blir en anklagelseakt fylld av förebråelser mot Nora. Och försvar för det egna handlandet. Men in i anklagelsen och självförsvaret bryter sig minnesfragment av en annan bild av Nora: han får inte bilden av henne att stämma, ekvationen går inte ihop. Och han anar att sanningen om honom själv kan vara en annan än den han själv velat se. Vem är Nora? Och han inser att han kanske älskat sig själv i den bild han skapat av Nora. Han kanske aldrig ville lära känna henne - hans ego stod i vägen.
Boken bör läsas av alla som lever, levt eller är på väg att leva i en parrelation!!!
Mitt betyg; 5 av 5
**********
Skillsmässan dödar en svag kärlek,
men gör en stark kärlek ännu hetare,
alldeles som vinden släcker ljuset,
men ger fart åt elden
(Ur Vem är Nora Prentiss?)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar