När jag gör inköp i livsmedelsbutik, är jag noga med kvalitéen på varan. Jag jämför pris och innehåll. Och jag kontrollerar om produkten är kravmärkt, ekologisk, närodlad och osötad - om det till exempel handlar om mussli eller bröd. I media uppmanas vi vara medvetna konsumenter, som tar hänsyn till hälsa och miljö. Man skall vara påläst och informerad. På teve sänds konsumentmagasin och program som granskar mat och miljö. Det visas livsstilsprogram, och på radio och i tidningar görs ständiga reportage om vikten av ett sunt liv. Nyligen i ett Rapport-inslag rekommenderade Livsmedelsverket att man dagligen besöker deras site, som ständigt uppdaterar infomation. Man skall hålla sig à jour med alla nyttigheter.
Livsmedel är något vi stoppar i oss, så det är därför av största vikt att vi är noga med vad vi tillför kroppen. Det är alla överens om.
Men när det kommer till läkemedel som består av sammansatta kemikalier... är det inte så noga. I denna tillverkningssektor, är de ekomiska vinsterna astronomiska. Det står därmed klart att det föreligger stora prestigevärden i de olika hierarkiska leden, från tillverkare till förskrivare. Medan brukaren... är det inte så noga med.
Jag har en fantastiskt bra läkare som alltid ställer upp och som hjälper mig, mer än någon tidigare gjort. Han är superkompetent!
Bland läkare i allmänhet tycks det dock råda förtegenhet om läkemedels bieffekter. Alla läkemdel har bieffekter, säger läkare. Ja, det vet vi. Men varför får jag då inte svar på de frågor jag har, angående det läkemedel jag får för min sjukdom (migrän)? Blir bara bortviftad med "Nej, det är inte läkemdlet, det mste vara något annat..."
Jag har ingen som helst ösnkan om att sluta med det läkemdel jag uppenbart behöver. Och behöver ta livet ut. Absolut inte. Utan det handlar om att få vetskap - Är det jag upplever, bieffekter? Eller är det nya sjukdomar som jag behöver söka andra vårdgivare för? Det tar tid och energi. Samt skapar stor oro.
Nu brukar jag inte sätta upp bipacksedlar på kylskåpet. Vill bara illustrera omfattningen av den information som bilägges det läkemedel jag tar. Bipacksedeln har lika mycket information på båda sidor. Det jag har markerat med gulpenna, är de effekter jag har sedan jag började med läkemedlet. Men, enligt läkare så "förekommer de inte", för "då måste det vara något annat". Och jag har fått kommentarer som "man skall inte läsa bipacksedeln" eller "läs nu inte på nätet". I bipacksedeln står "spar denna bipacksedel, för du kan behöva den senare..."
Varför uppmanas jag var medveten konsument, när det gäller livsmedel som jag stoppar i mig? Men ombeds ignorera de kemikalier jag under resten av min levnad, stoppar i mig? Varför skall jag inte läsa på nätet? Vem skall jag då fråga...?
Och varför anser läkemedelstillverkaren att jag skall spara bipacksedeln, när det som står i den, uppenbart inte finns, enligt läkare? Varför finns den där, i förpackningen? I hela mitt liv har jag varit överkänslig för olika läkemedel. Vi finns ju också! Och det är ett helvete att vara den där som är 1 av 10 eller 1 av 10 000... Ett helvete som skapats av vårdgivaren. Vem läker mig?
Enligt läkare
finns inget
fog för
denna
info?