Löftena kunna ej svika
"Jag hör av mig om några dagar"
bedyrade han lögnaktigt
Och gled fegt iväg
med den fejk-gloria-försedda
svansen mellan benen
*****
Den 17:e Mars 2005
inledde vi vår relation
Så lätt det är att vara
etiskt human och feminist
i solsken
Att önska sig bli
"ompysslad av stark kvinna"
Men lägga sig i nästa famn
då den starka blir svag
Det är svek och
egoism gigantus
Under åren företogs
hotellresor till Malmö
för att möta mig
Och flera var de gånger
jag följde honom
i hans värld
Men ensam lät han mig fara
samma mil, till samma stad
vid
Mammas och Pappas
sjukdom, bortgång
och begravning
Jag miste båda på en gång
Så nära de stått mig
som mina Vänner
och Familj
Förkrossad
Chockad
var jag
En Glasflicka i bitar
att varsamt ömt hantera
Utan all min ork och kraft
begärde han så plötsligt
min glädje utan sans
Jag ville le och skratta
dansa, sjunga, jubla
bak min gardin av tårar
Istället för att torka dem och
hålla hårt min hand
gick han åt mig kallt och
påstod att jag svek
Att jag genom
min sorg och smärta
bröt våra band
Varje år var orden
"nästa år då är vi helt ihop"
Och åren gick...
Jag väntade trofast och lojalt
Var tappar fast jag led
Amor vincit omnia
löd i mitt hjärta
och i min själ
"Mitt äktenskapslöfte till dig
bryter jag aldrig"
lovade han
Och bad mig leta
mäklare och hus i Skåne
Gamla Viken, Mölle, Båstad
Vi var varandra nära
och på hans önskan
besökte vi
mina Föräldrars grav
När han var i Chicago
Skype och ännu flera planer
Jag njöt i eufori och
allt var underbart
Äntligen
förstod han att
mina bitar utav glas
tagit tid att åter foga samman
Kort efter slingrade han
iväg på än det ena än det andra
Fester, nöjen, resor, möten
Ännu mera
mat och dryck
Han lämnade mig kvar
med djupa stärkta glada känslor
"Vi löser alltihop det hela"
var orden mitt i veckan
Och kallade mig sin Älskling
medan särbo-helgfamn gjort entré
Så plötsligt
ringde han och ljög
Han sade att han var ledsen
för att hans vuxna döttar tre
fann vår åldersdiskrepans
högst opassande
Må tro han och nya famnen
kanske rentav suttit skönt i soffan
och vid bordet som allt var mina
Föräldrars
Nu stående i stugan
som "början på vår hopflytt"
Suttit där och smidit planer för
att få honom "loss"
Eller i hans uterum
vid kaminen
i möblerna
vi tillsammans
skruvade isär
och stuvade i bil
Eller under
stora ljusblå
gose-filten
Jag bryr mig inte om
med vem han för stunden
tumlar runt och äter med
eller ens var
om än i Lerum
Kungsbacka
och Åsa
Aldrig avslutat
en relation
förrän nästa tagit vid
Han tordes inte möta
min blick
eller
ringa
för att
ändra
de planer
han själv
satt...
*****
