Det är drygt tre veckor sedan jag senast skrev. Våren är på gång. Buskar och träd bär musöron. Påskliljor blommar där det är lä. Fågelkvitter i tidig morgontimma... Det är verkligen fint nu... Bortsett från pollenallergi... Atjooo!!! :-)
Våren är också den tid på året, liksom hösten - då i alla fall jag, kommer väldigt nära mina känslor - dessa naturens accelerations- respektive nerbromsningssträckor. Och kanske är det så, att det just då blir extra tydligt, att tiden rör sig, ständigt framåt, likt perptuum mobile. Vad vill vi och vad gör vi, med våra liv? Vad är viktigt och mest väsentligt för oss? Vad driver oss?
Saknar Mamma och Pappa något oerhört. Kommer ihåg hur Pappa, just på våren, brukade cykla ut med kamera, för att dokumentera Guds mirakel då allt blir återfött. Det stora i det lilla. Hemma fanns Mamma, som lagade söndagmiddag och / eller bakade. Båda med en hängiven, osjälvisk Kärlek till Livet och oss, som fanns nära. Som en oas i tidens ondska.
När tog den över, ondskan? Varför tillät vi? Se världen och samhället i ett fågelperspektiv och se överallt små män i stora förpackningar, omgivna av ja-sägande krymplingar. Den ene avlöser den andre. Roffar åt sig, söndrar, härskar. Oavsett han är diktator i ett land, kommunpamp i vår by eller chef i näringsliv... så är de samma skrot och korn. Glida med favörer, mygla, fuska... Slicka uppåt, sparka nedåt.
Notera även hur dumhet / imbecillitet, tar allt mer plats. Ända in våra vardagsrum, genom tablåer som skall underhålla... Utöver våld och död, anser sig massor ha Talang men ingen självinsikt / kritik. Och Anna Skippar skräpmat hos folk med övervikt. Där själviskt ha-begär går in, går ekonomiskt vett ut och Lyxfällda tårar, blir till nöje. Allt medan Mannerström lagar grädd- och smörmat utan fibrer... och Biggest Loser blir än större...
Och "Nu är det slut på veckan. Det är dags för fredagsmyyys..." - chips och dip... i sällskap med Babben och Skavlan... Tugg, tugg, tugg... Medan Lördagen åskådliggör PISA-rapporten och hur kunskapsinflationen sedan länge, med raketfart, skjutit genom taket. En kvarts miljon i potten, för att svara på frågor för 7-11-åringar... Shame, shame, shame...
Saknar Mamma och Pappa något oerhört. Kommer ihåg hur Pappa, just på våren, brukade cykla ut med kamera, för att dokumentera Guds mirakel då allt blir återfött. Det stora i det lilla. Hemma fanns Mamma, som lagade söndagmiddag och / eller bakade. Båda med en hängiven, osjälvisk Kärlek till Livet och oss, som fanns nära. Som en oas i tidens ondska.
När tog den över, ondskan? Varför tillät vi? Se världen och samhället i ett fågelperspektiv och se överallt små män i stora förpackningar, omgivna av ja-sägande krymplingar. Den ene avlöser den andre. Roffar åt sig, söndrar, härskar. Oavsett han är diktator i ett land, kommunpamp i vår by eller chef i näringsliv... så är de samma skrot och korn. Glida med favörer, mygla, fuska... Slicka uppåt, sparka nedåt.
Notera även hur dumhet / imbecillitet, tar allt mer plats. Ända in våra vardagsrum, genom tablåer som skall underhålla... Utöver våld och död, anser sig massor ha Talang men ingen självinsikt / kritik. Och Anna Skippar skräpmat hos folk med övervikt. Där själviskt ha-begär går in, går ekonomiskt vett ut och Lyxfällda tårar, blir till nöje. Allt medan Mannerström lagar grädd- och smörmat utan fibrer... och Biggest Loser blir än större...
Och "Nu är det slut på veckan. Det är dags för fredagsmyyys..." - chips och dip... i sällskap med Babben och Skavlan... Tugg, tugg, tugg... Medan Lördagen åskådliggör PISA-rapporten och hur kunskapsinflationen sedan länge, med raketfart, skjutit genom taket. En kvarts miljon i potten, för att svara på frågor för 7-11-åringar... Shame, shame, shame...
Att tjäna pengar på kunskap och hårt arbete, ses illa.
Ger inte många "likes" och "gilla".
Nej, tummen upp för att sitta på rumpan stilla.
Med trendigt motto;
Länge leve Bingo-Lotto!!!
*****
Sofiero Slott - igår eftermiddag...
Parken...