tisdag 22 mars 2016

Nyfiken granne

Jag har svårt tro att du Nyfikne granne, förväxlat mitt namn med ditt... då du i slutet av förra veckan, felaktigt fått mitt brev i din brevlåda. Idag tidig Måndagförmiddag låg ett brev i min brevlåda. Innehållet mycket personligt. Kuvertet var buckligt. Uppångat och slarvigt återförslutet i sidor och mitt på...
 
Måste varit spännande att hålla mitt brev i din hand och låtit klåfingrigheten råda? Och jag antar att du sedan slängt dig på Google och funnit mig här... Du har ju haft hela helgen på dig att läsa. Men... å andra sidan tycks du ju sakna läskunnighet eftersom du öppnat min post.
 
Fick du stillat din nyfikenhet?


*****


Kära Läsare


Jag kommer kanske inte

att uppdatera

lika ofta

som

tidigare



Läs gärna 

gamla inlägg

Börja från början

Januari 2012



Läs även

inlägg

från Maj 2015

"Undo"

http://gyllensparre.blogspot.com/2015/05/undo.html

"Räfst och rättarting"

http://gyllensparre.blogspot.com/2013/03/rafst-och-rattarting.html

som

beskriver

vem jag är

och

var jag

varit



Jag läser alla

era kommentarer

och besvarar

era mail



If you want to

change

your life

you need to

change

your

priorities

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 


fredag 11 mars 2016

Våp

Internationella Kvinnodagen passerade nyligen, den 8:e Mars.
 
För mig vilar det ett löjets skimmer över en sådan dag. Ja ja ja... Lugn! Min avsikt är inte att negligera förekomst av könsdiskriminering! Ingalunda. Tvärtom. Den förekommer i högsta grad. Men kanske skulle man genom ökad kvinnlig självinsikt, ändra strategi. Och därmed i realiteten åstadkomma eftersträvad effekt - jämlikhet.
 
De flesta politiker anser sig idag vara "feminister". Vad bra då. Reglera då den fria lönesättningen och skärp lagstiftning kring frågor om lika lön för lika arbete. Att ekonomiskt värderas för sin utbildning, kompetens och erfarenhet, bör utgöra fundament för minskad diskriminering av kön. Har svårt föreställa mig att en man ges lägre lön i kvinnodominerade sektorer... bara för att han är man?
 
Det stora tankefelet börjar långt innan man når arbetsmarknaden. Jag pratar då inte om dockor och bilar. För jag är övertygad om våra biologiska skillnader. De berikar. Och är en naturlig förutsättning för människans fortlevnad. Den tid i livet då man får barn och uppfostrar dem, den är kort. Alltför kort. Mycket kortare än övrig tid av vårt liv. Med jämlik ekonomi möjliggörs ett nära, fantastiskt och ansvarsfullt tillvaratagande av möjligheten att skapa trygghet för nästa generation.
 
Attityd är ordet. Framförallt flickors och unga kvinnors attityd. Det börjar vid köksbordet. Tänk om föräldrar redan där kunde skapa immunitet mot penningstyrd media. Då vore mycket vunnet. Minst hälften. Intelligenskvoten sjunker i Sverige. How convenient, resonerar inkompetenta politiker. Som därmed inte blir ifrågasatta. Ge folket "sociala medier", ge dem trash-teve som Mello (låter som ett konserveringsmedel)... Se publiken - se unga och gamla stå där likt viljelösa fån, viftande med glitter och ballonger. Lättdresserade apor.
 
Sedan startar skiten. In kommer den ena unga "kvinnan" efter den andra. Som alla anlagt den i tiden liggande rösten. Inte djup, fyllig och melodiskt klingande. Nä... ihop med utstuderat sexifierad klädsel, paras en småbarnsröst (?!) som får mig att tänka på norska barnsångerskan Anita Hegerland i början av 70-talet, som sjöng om "jyrdybbar å glåss..." Men nu pratar vi inte om åttaåringar, utan om nutidens "sångerskor" över tjugo... Om inte hela "combon" går ut på att blidka gubbsjuka farbröder, så haltar den. För om spädbarnsrösten skall matchas - saknas accessoarer som napp och blöja.
 
Småflickor ser sina lite äldre medsystrars beteende, och plankar i tron att det är så här man är och ser ut när man är kvinna. Våpiga morsor säger likt tysta får, varken bu eller bä... utan tuggar i sig ännu en påse chips. För henne innebär kvinnlighet, att klä sina småflickor likt miniatyr-fnask. Utan tanke på att det är hon med likasinnade, som förhindrar / fördröjer förutsättning för ändrad attityd i frågan om jämlikhet.
 
Utöver klädsel, så signalerar kvinnors kroppsspråk väldigt ofta underdånighet. Oavsett position. Notera detta, då ni tittar på bilder av kvinnor. Varför skall huvudet läggas på sned? Inte bara fjortonåriga flickor gör så, utan förekommer även på bilder av kvinnliga tidningsskribenter. Kvinnor som intervjuas på teve, gör likadant. Vill man dölja dubbelhakor? Blir håret lockigare och vackrare av denna snedläggning? Jag tror det handlar om bevekande, försök att framstå som gullig. Se vädjande och inbjudande ut, på samma gång. Men dock - underdånighet.

Nu finns det män som anser att "kvinnans verkliga makt ligger i sexualiteten", vilket rättfärdigar ett konserverande av kvinnligt låg intelligens. Så när hon gått sängvägen till rikedom, vad händer sedan? Tja, då blir hon troligtvis utbytt mot någon annan med huvudet på sned. Inte på skaft så att säga.

 
 Medias kvinnosyn
 
2016
 
Så här...
 
 
 
 
 
 
Eller så här...?
 
 
 
 

 
 
 
 
  
 
 
 
 

tisdag 8 mars 2016

Veritas omnia vincit

I anledning av föregående inlägg, om ordenssällskap och dess förnekande av den  absoluta sanningens existens, kommer här några ytterligare reflektioner kring sanningsbegreppet.

Inom juridiken åligger det alltid den som påstår något, att framkomma med bevis. Sålunda är det rimligt att den som hävdar att absolut sanning inte finns, också presterar relevant tes för sin slutsats.

Å andra sidan gäller samma bevisbörda, för den (oss) som hävdar den absoluta sanningens existens;

Enligt www.synonymer.se är sanning detsamma som; riktighet, riktigt påstående, faktum, verklighet, realitet, dogm, grundprincip. Motsatsorden anges som; lögn, osanning. Så, den eller de sällskap som står bakom tanken att absolut sanning inte finns, lever därmed sina liv i lögn och osanning. Sanningen är relativ, säger de. Är den?

Hur kan sanning vara relativ? Betyder det halv-sanning? Nästan-sanning? Kanske-sanning? Var går då gränsen mellan hel- och halvsanning? Vem är då så sann att den kan sätta gränsen? På samma sätt är frågan om vem som sitter med sådan sanning, att den kan tilldela någon "sanningens grad", i sällskap som inte tror på absolut sanning? (!)

Gå ut en sen och stjärnklar natt... Stå där alldeles stilla och lyssna på tystnaden... Andas djupt och nollställ tankarna... Bli ett med stunden... Var här och nu... Nog känns litenheten inför det mäktiga Världsaltet... Det finns ju där, även om vi inte känner dess rätta namn, därför att vårt sinne är begränsat.

Likaledes råder mer eller mindre begränsning inom alla vetande-sektorer. Medan (svar) sanning finns, även om den i varandet, inte är funnen. Beträffande människan, så är exempelvis läkarvetenskapen konkret i orsak och verkan. Man ser samband i sina respektive sammanhang och så vidare. Däremot är själen så mycket större än kroppen. Dessutom har den lika stor variation som det finns individer. Psykologi är därför en ytterst spekulativ "vetenskap", vars slutsatser alltid haft och har kort datum. Oftast syftande till att (in absurdum) navelskåda sin utövare. Vid behov av själavård, skulle jag personligen föredraga en diakon - mer genuin och klok än kommersiell och karriärlysten. Men det kanske också avspeglar mitt behov av och strävan efter just sanning - äkthet.

Åsikter om sanningen kan skifta. Men sanningen exiterar likväl. Några påstod förr att jorden var platt, andra att den var rund. Oavsett dessa åsikter så var / är det ett faktum att jorden är rund. Sanningen är oföränderlig, men åsikterna om den, skiftar. Konklusion; Absolut sanning finns!



The truth is there, wether you belive it or not